Vinterland och så
Det är massor av snö nu. I morse kunde ja knappt få upp min dörr. Insnöad. Nej men nästan. Fick pulsa genom snön i mina sneakers. Är fattig student och har just nu inte råd att köpa vinterskor. Helt klart illa.
På bussen till skolan var det knökat med folk. Jag gillar inte att åka buss. Cykla är min grej. Men det är så mycket snö nu, och framförallt väldigt mycket lömska isfläckar, så det har blivit buss på sistonde. Bussen var iallafall full! Folk stod upp och tryckte ihop sig så mycket som möjligt, jag irriterade mig på killen som stod bredvid mig som hade fetaste ryggsäcken på ryggen och han märkte inte att han tryckte ner mig totalt med den. TA AV DIG RYGGSÄCKEN MÄNNISKA! Tre jobbiga högstadiebarn ( såg ut att vara i din åldern i allafall) stod och var ännu jobbigare, bråkade, puttades, skrattade och pratade så högt så dom överöstade min ljudbok ja lyssnade på. Jag kunde inte låta bli att himla med ögonen och dra åt mig armen lite extra hårt och argt när dom genom sitt knuffande klämde den mot bussens vägg.
Nåja, i övrigt en bra dag. Det är otroligt vacker ute, snart väntar ledighet, känner mig pigg och glad, Lite frusen, ekonomiskt orolig,har julklappspanik och tiden går lite för fort. Men börjar bli van!
Tankar en sen måndagskväll
Jag lyssnar på Melissa Horn och hennes texter är otroligt bra, hennes röst vacker och melodierna genialiska. "Lät du henne komma närmre" Säger precis det som jag tror alla någonstans tänkt, eller kommer tänka.
På tv går mitt hat-program, det är tramsigt, barnsligt äckligt och INTE roande. Svenska, norska och danska lag ska under tystnad utstå massa äckliga, smärtsamma och förnedrande saker. De som är tystast vinner. Jag blir mest arg när ja kollar på det. Ändå stänger jag inte av för jag vet att vänner kommer strax därefter.
Idag har jag suttit i fyra timmar och läst om hjärtat. Hjärtat fascinerar mig, hela kroppen fascinerar mig och jag upptäcker för varje dag som jag läser hur komplicerad, smart, avancerad och cool vår kropp är.
Julen närmar sig med stormsteg, jag har julgardiner, ljusstake, tomte, klementiner i en skål, mer ljuslyktor än vanligt och annat pyssligt. Är nöjd med min lilla jul-lägenhet. Julstämning? Ja, nu ligger det dessutom lite vit snö på marken och någon jullovs liknande tid närmar sig även om den innebär mycket plugg.
Jag oroar mig för tentor, pengar, framtid, vänner, ovänner men det räcker med att bara se mig omkring och så mår jag genast bättre blir istället tacksam.
Ett leende, en positiv attityd, nära till skratt, hjälpsam, omtänksam, osjälvisk - saker som alltid är klädsamt och aldrig blir omodernt.
Tenta!
Ska skriva min första sals-tenta idag. Jag har pluggat, pluggat och pluggat. Ska jag vara helt ärlig så blir jag nästan lite sur om jag inte klarar det. För jag har faktiskt ansträngt mig.
Nåja, såhär ser livet ut när all fokus ligger på en dum-tenta.
- Jag har skurit mig i tummen.
- Har snittat fem koppar kaffe om dagen.
- Jag har ätit korvstroganoff 3 dagar i rad.
- Det är jättestökigt i min lägenhet
- Har lyssnat på enbart klassisk musik förutom i matpauserna då jag har poppat till Time to pretend och Don't hold back.
- Jag har nästan inga rena kläder
Nåja, snart är det över. Om en timme smäller det.
Två dagar men ändå bara en
En sådan där dag. Fatta beslut, vara vuxen, klok, tänka långsiktigt. Avskyr det! Varför kan det inte bara vara lätt och självklart. Jag vill inte! Jag vill vara barn och låta någon annan fatta mina beslut. Idag har jag varit lite barn, jag har ätit fiskgratäng som man värmer i micron, gått på barn-bio, druckit burkcola, ätit godis ur tablettaskar och sovit bort dagen. Jag har inte diskat, inte städat inte pluggat inte tränat inte tvättat håret inte planerat veckan inte gjort så mycket vettigt alls faktiskt. Jag har haft ångest och långtråkigt. Känt mig tjock och dålig. Depp. Det är inte kul jämt.
Idag sov jag utan att ställa någon klocka, jag unnade mig själv att sova ut. Sen har jag inte haft några krav på hela dagen, jag har gått på mysig bio med syster och systerson, popcorn och hela grejen. Filmen var bra och underhållande. Jag har tacklat jobbiga saker så gott jag kunnat och man är faktiskt bara människa, det är okej att vara ledsen. Sen har jag varit hemma och bara haft det skönt. Tänt ljus, ätit god mat och unnat mig mitt favoritgodis då jag faktiskt inte ätit godis på länge. Kollat på en mysig precis lagom underhållande film på tv. Perfekt återhämtning från helgen och precis rätt uppladdning för en ny tuff vecka. En bra dag.
Två perspektiv, samma dag. Det går alltid att se livet ur olika synvinklar. Bara att välja.
Godnatt.
Jag - Sockersug: 1-0
Tydligen äter vi svenskar mest godis i världen. Otäckt. Men jag är inte speciellt förvånad, inte efter min tur i matbutiken idag. Inte när jag hör om vad föräldrar ger sina barn till frukost, inte när ja tänker tillbaka på skolmaten, inte när jag ser reklam på tv, inte när jag ...
Sockerberoendet är en livsfarlig drog. Lömsk och obehaglig. Man får en känsla av välbehag, man unnar sig, man firar, man blir glad, ibland till och med lyser det i ögonen på en person som är beroende av socker och som snart ska få hugga tänderna i en mars.
Idag var ja och handlade, jag gick förbi chipshyllan (inte alls sugen) håller i en chipspåse och en lömsk röst viskar i mitt öra "Jo men ta en chipspåse, det ÄR ju gott, du VET att det är gott, du VILL ju ha" Chipspåsen åkte tillbaka på hyllan, jag vill ju inte ha! Vidare till godishyllan. "Titta där" väser den otäcka rösten igen. "Choklaaad, du gillar ju verkligen choklad, KÖP! unna dig lite choklad, du har tränat så duktigt..." MEN JAG VILL INTE HA! Argt slänger jag tillbaka chokladen i hyllan, traskar med bestämda steg och tar en påse tortilliachips med ost smak. Jag vill inte alls ha, men min hjärna säger att det blir mysigt och gott och vips! så hamnar den i min korg. Nu ligger den fortfarande oöppanad, på min diskbänk. Jag vill fortfarande inte ha. Tänkte gå och sova innan den otäcka sockerrösten kommer tillbaka och tvingar mig att öppna påsen, äta, njuta, ha mysigt sen må dåligt! Nej, jag känner mig stark. Idag var det jag som vann matchen! HA!
Plugg-fik
Tog ett beslut att inte gå till mitt vanliga pluggfik idag. Av någon anledning så fick jag för mig att fiket ovanför biblioteket skulle ge mig den bästa pluggmiljön. ( Jag kan inte plugga hemma, får absolut ingenting gjort). På just det här fiket finns det en speciell barnhörna. Det här är barnvagnarnas barnvagns cafe. Skrikande barn, nervösa morföräldrar, tappade kakor, barn gör tåg av i princip alla stolar på hela cafet och tvingar sina stackars föräldrar att åka med på "gummibåts-tåget". De flesta mammor och pappor njuter av att släppa lös sitt skrikande barn bland andra skrikande barn så de kan dricka sin kopp kaffe i lugn och ro. Jag gillar det här stället egentligen, till exempel när ja är här med min syster och systerson. Vi släpper lös systersonen och han har skitkul och vi kan hänga. Det är perfekt. Det är jättebra att det finns. Men, inte när man ska plugga, jag har sömnigt läst några sidor i min statistikbok, druckit upp mitt kaffe och stängt in mig i musikens värld i desperata försök att stänga ute allt omkring. Får se hur länge jag orkar sitta här. I morgon går ja nog tillbaka till tryggheten och Soleo.
Ny blogg: Kan sluta precis hur som helst!
Ny blogg. Har inte helt beslutat i vilken form ännu, återkommer om det.
Nu ska jag fylla på med en kopp ekologiskt kaffe, slå upp statistikboken och få in något vettigt i huvudet innan jag ger upp.
